(Bilder från i veckan)
Zup?? Var hos Karin igår med Andrea, Jessica och Elin. Hamnade på McD-toaletten och sen på bussen hem, mår inget vidare alltså. Min natt har varit helt konstig, drömt och haft mig. När jag vaknade så hade jag en katt på mig och visste absolut inte vad klockan var. Aja, ska åka och fira en vän till familjen senare. PZ

Lite jag en extraordinär Onsdagskväll som denna.

Matematik B-provet idag är det sämsta provet jag någonsin skrivit, i särklass. Sådant tär på ett MVG-hjärta kan jag säga er. Denna vecka kommer gå lika snabbt som alla andra veckor gör och snart står höstlovet där och knackar på dörren, en vecka efter det så är det praktik i 4 veckor. Kanske drar till Paris eller Rom, vem vet? PZ

Zup guys? Sitter dagen till ära i soffan och knåpar på Dopinguppsats. Är lika jävla vedervärdig som vanligt, är lika kissnödig som vanligt men orkar inte springa till toan för att återvända i panik 10 minuter senare. Har även abnorma skavsår i munnen och klåda i ögat pga. fel linsmått. Men jag skall ej klaga, mår ju trots allt ganska bra. Skulle ha varit på visit i London under helgen men efter omständigheterna så valde vi att stanna hemma så det höjer ju inte humöret direkt. Thailandsresan som är bokad till Jul är i blåsväder pga. oförmögenhet att beviljas ledighet. Bättre att ta alla motgångar på en gång säger jag då. Imorgon blir en händelserik dag. Vi kanske hörs då. Hej hej.

Alltså ursäkta rådjursbilderna, ser ut som om jag håller på att bli påkörd. På tal om påkörd så har jag tagit mig friheten att övningsköra både idag och igår, inga roadtrips eller så men en god bit på väg. Läskigt och okontrollerbart. Har jobbat hela dagen, det gick bättre idag än igår, sen mötte jag upp Lovisa och mys/snabbfikade på Fågelsången. Hörs imorgon.

Som vanligt lite mobilbilder i annat perspektiv. Jobbade 10:00-14:30 idag, funkade. Ska käka lite räkmacka nu sen kolla innebandy i V-holma senare vidare till Kalle för Lördagsmys. Jobb imorgon igen. PZ

Zup ladies? Har haft en chilldag idag. Ikväll vankas det gourmet middag följt av fotbollskväll hos Linn. CYA

Zup?? Sitter hemma hos Kalle i hennes Herr OP och dricker te. Kvinnan pluggar ergonomi och jag bara chillar med Jimi Hendrix. Har en extra mattelektion imorgon så ska in vid 10(?) sedan skulle jag och Jessica ha öppen-fika, välkommen! PZ

"To Boddah

Speaking from the tongue of an experienced simpleton who obviously would rather be an emasculated, infantile complain-ee. This note should be pretty easy to understand.

All the warnings from the punk rock 101 courses over the years, since my first introduction to the, shall we say, ethics involved with independence and the embracement of your community has proven to be very true. I haven’t felt the excitement of listening to as well as creating music along with reading and writing for too many years now. I feel guity beyond words about these things.

For example when we’re back stage and the lights go out and the manic roar of the crowds begins., it doesn’t affect me the way in which it did for Freddie Mercury, who seemed to love, relish in the the love and adoration from the crowd which is something I totally admire and envy. The fact is, I can’t fool you, any one of you. It simply isn’t fair to you or me. The worst crime I can think of would be to rip people off by faking it and pretending as if I’m having 100% fun. Sometimes I feel as if I should have a punch-in time clock before I walk out on stage. I’ve tried everything within my power to appreciate it (and I do,God, believe me I do, but it’s not enough). I appreciate the fact that I and we have affected and entertained a lot of people. It must be one of those narcissists who only appreciate things when they’re gone. I’m too sensitive. I need to be slightly numb in order to regain the enthusiasms I once had as a child.

On our last 3 tours, I’ve had a much better appreciation for all the people I’ve known personally, and as fans of our music, but I still can’t get over the frustration, the guilt and empathy I have for everyone. There’s good in all of us and I think I simply love people too much, so much that it makes me feel too fucking sad. The sad little, sensitive, unappreciative, Pisces, Jesus man. Why don’t you just enjoy it? I don’t know!

I have a goddess of a wife who sweats ambition and empathy and a daughter who reminds me too much of what i used to be, full of love and joy, kissing every person she meets because everyone is good and will do her no harm. And that terrifies me to the point to where I can barely function. I can’t stand the thought of Frances becoming the miserable, self-destructive, death rocker that I’ve become.

I have it good, very good, and I’m grateful, but since the age of seven, I’ve become hateful towards all humans in general. Only because it seems so easy for people to get along that have empathy. Only because I love and feel sorry for people too much I guess.

Thank you all from the pit of my burning, nauseous stomach for your letters and concern during the past years. I’m too much of an erratic, moody baby! I don’t have the passion anymore, and so remember, it’s better to burn out than to fade away.

Peace, love, empathy."